Idag fick vi äntligen träffa våra nya kompisar. Vi åkte till Uppsala Brukshundklubb på förmiddagen där vi stämt träff. Vi började med en skogspromenad tillsammans, det var 4-årige golden Lasse, 6 månaders Caesar som också är en springer, deras matte, Ella, min matte & jag. Lustigt nog var Caesar rätt lik mig i färgen - samma mörka bruna färg och rätt så heltecknad. Han hade lite mera vita fläckar på kroppen.

Till en början var vi alla kopplade och jag höll ju på att dra mig blå, hua så jag kämpade och det lät som om jag höll på att storkna. De andra skulle få gå lösa och min matte trodde väl inte att jag skulle ha någon anledning att springa ifrån dem så då släpptes jag också. Härliga tider! Oj vad vi kutade, Caesar och jag! Ner i diket, ut på åkern, tillbaka över diket med ett höjdhopp, gjorde en miss i avståndsbedömningen och for rätt in i dikeskanten... upp igen och ut på vägen i 100 knyck. Sladdade på alla löv som låg på vägen och for omkull men var snabbt uppe igen och så iväg. Inte undra på att man ligger som en kanelbulle nu och bara vill ta det lugnt.

"Bäst att ta igen sig ordentligt innan kvällens kurs"

Efter promenaden gick vi till appellplanen där de andra killarna tränade lite lydnad. Jag fattar inte hur de kunde koncentrera sig på sånt!!! Jag ville leka mer och allt som jag hittills lärt mig var som bortblåst. Visst gjorde matte några tappra försök att få kontakt med mig men inte ens köttbullar kunde få mig att göra såna avancerade tricks som att sitta  och gå fot har jag ALDRIG hört talas om. Min övning blev istället att vara passiv och inte få göra någonting. Dötrist, jag lovar och väldigt avancerat.

När vi kom hem igen stoppade matte tillbaka rådjursklöven i frysen. Hennes ambition var ju att lägga ett spår idag men hon insåg att det skulle bli lite väl mycket för mig. Har ju unghundskurs ikväll också. Klöven får vänta till helgen. Jag gick ju ett spår i söndags också, - den här gången med vinkel. Det gick precis lika bra som i lördags. Jag bara sätter ner nosen i backen och följer spåret - hur lätt som helst! I vinkeln ringade jag helt perfekt och då hittar jag ju spåret igen. Nu hade jag ju lite mer koll på vad som låg där i spårslutet och den här gången tog jag upp klöven och bar den en bit. Tänk vad min matte blir glad av det här! Det är riktigt kul att se henne stråla så fast regnet öser ner.

Nu ska jag få gå ut och rasta mig lite och kanske vi övar lite på sitt stanna kvar, gå "här" och ligg. Vi får se vad vi hittar på.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det har varit en tuff vecka för Moltas. Han har varit helt slut på kvällarna och det var nog skönt när helgen kom och han fick lite vila. Han är ju inte direkt morgonpigg så han uppskattar verkligen att få sova längre än till 7  . På dagis går det ...

Bloggandet som försvann kanske man skulle kunna kalla det också, men nu tar jag nya tag. Har en trött Moltas intill mig nu. Han har varit på dagis idag och det tar på krafterna minsann. Detta var inskolning nr 2 och imorgon nr 3. Vi har ökat på tiden...

För någon vecka sen kom Elin och berättade att hon snart inte kan ta ut Moltas på dagarna längre... Hon har fått en praktikplats som hon snart börjar på. Visst visste vi om att den här dagen skulle komma men det har ju varit så bra nu när hon har var...

Jahapp, så var första kursen avklarad med diplom och allt. Roligt & väldigt givande har det varit och nu är vi i full gång med att planera för nya kurser efter nyår. Jaktlydnad & luktdiskriminering låter ju helt klart som något för oss!   Tänk...

Att Moltas är duktig på viltspår har jag ju sett men att han skulle vara en sån mästare på inkallning hade jag aldrig trott.   Det var på kursen i tisdagskväll som vi skulle öva på inkallning i lina. Alla hundar hade sele på sig och så fick vi l...